Påls favoritsång, alla kategorier, är ”Drakens Dans” och under de senaste två månaderna har han blivit riktigt, riktigt bra på att komma ihåg rörelser till olika sånger. Vi sjunger mycket hemma, men tack vare förskolan har han utvecklats ännu mer.
Påls ordförråd:
Ba ba – Babblarna, har han sagt i en dryg månad.
Bompa – Bolibompa, har han börjat med sen en vecka.
Dä – där, har han sagt i ett par månader och pekar på det han menar.
Mamma – har han sagt sen i april eller maj.
Dadda – pappa, har han sagt sen i juli.
Ampa – lampa, har han sagt sen i april.
Kaka – smaka, har han sagt sen i juli.
Nam nam – mat, har han sagt sen i våras och har med tiden bytts ut mot ”kaka”.
Eja – heja, lärde han sig under cykel-SM. Så fort han ser en cyklist klappar han händerna och säger ”eja, eja”.
Han är dessutom duktig på att härma ljud och försöka efterlikna det vi säger även om inte ljuden är exakta.
Uppdateras…
P har börjat gömma sig när man jagar honom. Det hela är väldigt gulligt. Först springer han så fort han kan, tittar bakåt för att se om vi kommer efter och sen försöker han hitta ett gömställe. Det blir vanligtvis under en filt eller fåtölj. Det svåra för honom är att vara tyst, eftersom han oftast skrattar på tok för mycket.
P har börjat säga smaka, men det blir Kaka. Det blir kul när han kommer tillbaka till förskolan och det enda han lärt sig säga är kaka. Jaja, det hade varit värre om han dessutom lärt sig säga glass, fika och bulle.
I dag har P lärt sig gömma sin snuttefilt bakom ryggen. Han lägger snuttisen bakom ryggen, gestikulerar att den är borta samtidigt som han försöker säga borta. Jättekul.
En annan sak han börjat med är att ställa som som när man inleder en kullerbytta och titta bakåt in under benen. När någon annan tittar tillbaka kastar han sig raklång och skrattar tills han kiknar. Jättekul!
Startade bloggen i augusti 1998, utan vare sig syfte eller mål. Det märks.