Västerås Barnfestival

Det var dags för Västerås Barnfestival, ett event som inte kostar några större slantar och som alla kan vara med på. Med andra ord: En perfekt dag för både föräldrar och barn.

Jag och Ellinor åkte ner för att uppleva den årliga Barnparaden. Västerås Young Marching Band, med Ellinors kusin M på trombon, går sedan ett par år längst fram och efter dem kommer alla utklädda barn med föräldrar. En väldigt trevlig start på dagen. I år träffade vi dessutom på kusin S, även om han var tvungen att åka hem direkt efter paraden.

Vi följde med paraden ner till Vasaparken, som är ett av alla ställen där festivalen anordnas. Efter lite mer musik, tal av festivalordföranden, utdelning av pris för bäst utklädda och ballongsläpp var det dags att ta plats i någon av alla köer. Det är väl det negativa med festivalen, men det är bara att gilla läget. Hur ska man kunna anordna någonting och samtidigt undgå köer?

Samtidigt som Friskis & Svettis satte igång med sin populära Familjegympa valde Ellinor att ta med mamma till Ponnyridningen borta vid hästskulpturerna. Att hon orkade stå 30-40 minuter i kö var nog dagens överraskning, men till slut fick hon rida sitt lilla varv. Hon skrattade och var glad hela ridturen – en av dagens absoluta höjdpunkter.

Jag och Pål tittade på Familjegympan, vilket uppskattades av en skrattande Pål. Säger man springa, springa, springa, eller ser folk i rörelse så uppfattar t.o.m. en 3-månaders gammal Pål det som roligt.

Det var inte jättemånga aktiviteter i själva Vasaparken, men vi passade på att titta på diverse ballongfigurer som företaget Ballongdekor hade skapat med hjälp av en massa ballonger. Vi såg bl.a. en ko, katt och kanin. Roedeers Cheerleaders var på plats och Ellinor traskade oblygt fram för att prova på. Hon fick stå på ett par av tjejernas ben och sträcka ut armarna och efter det byggde de pyramid där hon fick stå på tjejernas axlar. Hon skattade och tyckte det var väldigt, väldigt roligt.

Ellinor hann klappa en hund innan vi hann säga nej och efter det gick vi bort till Fiskartorget där bl.a. Blåljus och Förskolebussen fanns. Ellinor gick in i Förskolebussen och hon tycker nog det är väldigt spännande med ett dagis som åker runt i buss, men det ska mycket till för att vi ska byta ut vårt nuvarande dagis. En av förskolorna som använder sig av konceptet Förskolebussen är Vallby Förskola, så de finns i området.

Blåljus var nog lite roligare. Det var lite för lång kö till Brandbilen, men vi gick runt och tittade på all den utrustning brandbilen har med sig. Det är inte utan att man själv blir lite imponerad över de där bilarna. Efter det fick Ellinor sitta på britsen bak i en ambulans och prova en polishjälm som Antonio hade med sig – Västeråspolisen som blev populär när han var med i 112 Poliser som gick på TV4 för några år sen. Han är bra och tar barnen på rätt sätt och om jag förstått allting rätt är han ofta ute i skolor och pratar.
Spännande för Ellinor, så klart!

Efter det gick vi ned till ett trångt McDonald’s Skrapan för att köpa lite mat. Vi åt på torget utanför Melkerkontoret och vi var nog de första att komma på idén för när vi satte oss ner vid en av alla lediga bänkar fylldes övriga snabbt på. Inte det trevligaste torget, utanför mammas jobb, men helt okej då vi saknade filtar för att sitta nere i Vasaparkens gräs.

Efter maten, som t.o.m. Ellinor åt, gick vi bort till Växhuset. Kön till fiskdammen var kanske tre-fyra barn. I Vasaparken hade fiskdammen en kö på ungefär fyrtio-femtio barn. Den stora anledningen till promenaden var att de utlovat “världens längsta hinderbana”. Världens längsta var en överdrift, men lång var den och Ellinor gick den varv efter varv ända tills jag sa stopp och lyfte upp henne på Påls liggvagn.

Mamma och Ellinor gick ner till Hemmakväll innan de tog bussen hem, medan jag och Pål tog en promenad längs med Svartån.

En väldigt trevlig dag och mest imponerande var väl att Ellinor orkade hålla sitt humör på topp hela tiden. Nattning redan vid kl. 18.