Januari 2008. Jag hade precis hoppat av magisteruppsatsen i innovationsteknik. Kandidat räckte mer än väl och i kombination med ett gäng totalt ointressanta lärare, kändes det som om våren kunde bli ett spektakel utan dess like. Där stod jag i min studentetta på Alva Myrdals gata i centrala Eskilstuna och bara ville kräkas på livet.
– Om jag skulle söka in till statsvetenskapen, hörde jag mig själva tänka.
In med en sen anmälan och efter en veckas väntan var det klart. Ett par veckor senare hade jag flyttat tillbaka till Västerås, varit på min första lektion och trivdes hyfsat med livet. Bara hyfsat, eftersom studierna kombinerades med ett studentliv som jag mer eller mindre hade fått nog av.
På sitt håll hade Anna tackat nej till en plats på Uppsala Universitet till förmån för samma statsvetenskapliga studier Hon hade börjat några lektioner före mig och mitt första intryck av henne var hur uttråkad och tyst hon verkade. När vi några veckor senare inledde ett grupparbete tillsammans fick jag ett helt annat intryck av henne och med tiden växte vi ihop till två bra vänner.
Under sommaren bodde jag ett par månader hemma hos henne i Köping och redan till hösten blev vi sambor på riktigt. 30 kvadrat tillsammans med två katter fungerade inte i längden, så vi skaffade oss ett mer riktigt boende, planerade för barn och gifte oss under sommaren 2010.
Ellinor föddes i september 2011 och Pål i februari 2015.
Ja, ungefär så bildades vår familj.